Höjdpunkter från 15 år
I och med lanseringen av webbplatsen Europeana 2008 tog Europeiska unionen ett viktigt steg mot att se till att Europa skulle kunna ta ansvar för digitaliseringen av sitt arv och göra det till en integrerad del av sin framtid. Vid lanseringen erbjöd Europeanas webbplats tillgång till 4,5 miljoner kulturarvsföremål. Idag erbjuder det tillgång till 57 miljoner, varav många är öppet licensierade och kan återanvändas utan begränsningar av studenter, yrkesverksamma eller nyfikna sinnen. Ökningen återspeglar 15 års experimenterande, innovation och samarbete inom Europeana-initiativet.
Vi bad Harry Verwayen, generaldirektör för Europeana Foundation, Rob Davies, ordförande för Europeana Network Association och Marie-Véronique Leroi, ordförande för Europeana Aggregators’ Forum, att reflektera över deras höjdpunkter från de senaste 15 åren.
Harry lyfter särskilt fram ”anpassningen av den digitala tillgången till kulturarvet i hela Europa tack vare våra ramar och standarder. Vi har förbättrat kvaliteten på våra data så att fler kan använda dem för fler saker, vi har kämpat för öppna licenser och vi har arbetat hårt för att få våra data och vår teknik att fungera med andra tjänster och system. Allt detta ledde till ett öppet, offentligt och socialt inriktat alternativ till privata plattformar där data monopoliseras och kulturarvet kommersialiseras.”
Att uppmuntra personliga och meningsfulla kontakter mellan människor och deras kulturarv har också varit viktigt för Harry: ”Tänk på deltagandebaserade initiativ som Transcribathon, Built with Bits, den årliga festivalen för digitalt berättande och GIF IT UP. Jag njöt personligen och blev rörd av kampanjen Europeana 1914–1918, till vilken över 2 000 personer bidrog med sin personliga historia.”
Harry betonar vikten av ”samarbete och lagarbete” i dessa resultat, och det är samarbete som Rob Davies också räknas som en höjdpunkt från de senaste 15 åren. ”Med ett ständigt växande och varierat medlemskap som närmar sig 5 000 har Europas viktigaste nätverk för det digitala arvet fortsatt att utvecklas i potential och erbjuda yrkesverksamma chansen att skapa nya kontakter.”
Marie-Véronique inspirerades särskilt av Europeana280, där varje medlemsstat förväntades tillhandahålla Europeana två öppet licensierade, symboliska föremål för att bygga en alleuropeisk samling mästerverk. Processen för att få dessa artiklar tillgängliga och öppna har varit lång och tråkig, men resultatet var engagerande och gjorde oss stolta!”.
Att arbeta i centrum för det gemensamma europeiska dataområdet för kulturarv
Europeanainitiativets 15-åriga historia har många höjdpunkter, men den senaste utmärker sig: Från och med 2022 står initiativet i centrum för det gemensamma europeiska dataområdet för kulturarv, ett flaggskeppsinitiativ från kommissionen för att påskynda den digitala omvandlingen av Europas kultursektor.
Harry konstaterar att detta ”är inte en tillfällighet ... på begreppsnivå är dataområdet uppbyggt kring samma principer och ideal som ledde till skapandet av Europeana för 15 år sedan: öppenhet, samarbete och övertygelsen om att det digitala kulturarvet är en kollektiv nyttighet som bör omhuldas och ägas gemensamt.”
Marie-Véronique ser också dataområdet som en vidareutveckling av Europeanas resultat: ”Dess 15 års erfarenhet har visat initiativets förmåga att bana väg för det digitala kulturarvet, som omfattar utveckling, innovation och omvandling från ett tekniskt perspektiv till ett mänskligt.”
Rob delar denna känsla: ”Genom att utveckla en framgångsrik verksamhetsmodell och ett hållbart Europatäckande ekosystem för insamling av och tillgång till det digitala kulturarvet, och vid sidan av detta bygga upp ett tvärvetenskapligt nätverk av yrkesverksamma och användare, har Europeana-initiativet börjat visa vad som kan uppnås på det digitala kulturarvsområdet.”
Med Europeana-initiativets resultat som grund ser alla fram emot de möjligheter som dataområdet erbjuder. Marie-Véronique hoppas att det kommer att vara avgörande för att göra ett bredare spektrum av uppgifter tillgängliga för medborgarna, främja återanvändning av dem och stödja sektorns digitala omvandling. Detta är möjligheter som Europeana-initiativet redan tar till sig.”
Rob är exalterad över hur ”ett flerspråkigt offentligt dataområde kan växa fram för att få tillgång till, hantera och jämföra alla tillgängliga data om kulturarv – och eventuellt andra aspekter av kultur – och stödja behoven hos både beslutsfattare, utbildare, yrkesverksamma, forskare och återbrukare”.
Harry är inspirerad av den betoning som dataområdet kommer att lägga på principen om suveränitet: ”Detta innebär att dataägare – i motsats till plattformar – kommer att behålla kontrollen över sina data och vad som kan göras med dem. Med stöd av den tekniska strukturen och ramarna för dataförvaltning kommer dataägare att kunna göra sina data delbara vid källan för andra deltagare i dataområdet, för användning i andra dataområden och därefter - på ett identifierat och säkert sätt. Människor kommer att ha kontroll över sin digitala miljö och kommer att kunna delta mer fullt ut i skapandet och användningen av den.”
Erkänna utmaningarna
Europeanainitiativets tidigare 15 år erbjuder många höjdpunkter, och de kommande 15 åren många möjligheter, men det finns också utmaningar. Harry konstaterar att ”Europa – och hela världen – genomgår snabba och systemomfattande förändringar, från en allvarlig klimatnödsituation till komplexa socioekonomiska och geopolitiska utmaningar. För att den digitala kulturarvssektorn ska förbli relevant måste vi spela en aktiv roll i Europas tredubbla omvandling och dess sociala, miljömässiga och digitala dimensioner. ”
Utmaningarna kommer att omfatta samarbetsmodeller, Som Harry säger kommer framgången för dataområdet till stor del att bero på kulturarvsinstitutioners och kulturarvsarbetares bidrag och engagemang samt på Europeiska kommissionens och dess medlemsstaters fortsatta engagemang.
Dessutom medför ny teknik både utmaningar och möjligheter, säger Rob. ”Artificiell intelligens är kanske det mest uppenbara aktuella exemplet. Europeana kan bidra till att fastställa och konsolidera bästa praxis för användningen av sådan teknik inom kulturarvssektorn och samtidigt bidra till att minska investeringsriskerna.”
Det är en känsla som delas av Marie-Véronique: ”Utvecklingen av ett dataområde kommer att kräva smidighet i hanteringen av data, och starkare anslutningar kommer att behöva göras med nya typer av data, såsom 3D-modeller.”
Till de kommande 15 åren!
Var hoppas Harry, Rob och Marie-Véronique att Europeana-initiativet kommer att vara 2038?
Genom att ytterligare sammanföra de tre pelarna i Europeana-initiativet och genom att samarbeta närmare med vår publik, våra partner och våra nätverk anser jag att en mer harmoniserad och kommunikativ miljö kan utvecklas för insamling, delning, styrning och användning av data och innehåll om det digitala kulturarvet.
Marie-Véronique säger: ”Jag skulle älska Europeana-initiativet för att gå vidare på vägen mot standardisering och interoperabilitet och spela den ledande rollen när det gäller att leverera och underhålla viktiga komponenter i dataområdet, såsom beständiga identifierare och semantiska berikade ordförråd för kulturarv.”
Min vision för Europeana-initiativet är samarbete och kollektiva åtgärder, säger Harry. Genom att underlätta gemensam reflektion, öppen dialog och gemensamma åtgärder hoppas jag att vi kan bidra till en hälsosam digital miljö – en miljö som bygger på värderingar, har människor i centrum och drivs av kultur.”